Senapens kryddiga historia
Senap som krydda började användas till framförallt kött i Indien för mer än 5000 år sedan men det var först under romarrikets tid som senapens användningsområden utvecklades när senapsfröet blandades med vin och vinäger. Den spreds vidare till Frankrike och Storbritanien och vid slutet av vikingatiden hade senapen blivit folklig i Danmark och Skåne, i resten av landet ansågs den fortfarande som exklusiv. Den första industriella tillverkningen började i Uppsala på 1920-talet. Idag tillverkas tyvärr den mesta senap utomlands. Senapens stora genombrott kom på 1950-talet då man använde den som tillbehör till varmkorv.
Gör din egen senap
För att göra senap måste fröna först krossas med till exempel en järnkula i en skål eller en mortel med stöt (senapen får mer smak med dessa metoder jämfört med att använda stavmixer eftersom mer olja pressas ut från fröna), ju längre man bearbetar fröna desto starkare blir senapen. Men det är först när de krossade fröna blandas med vatten som de starka ämnena, sinigrinet, bildas. För att bevara den starka smaken och sänka ph-värdet (öka hållbarheten) behöver man tillsätta ättika eller vinäger annars försvinner de lättflyktiga smakämnena i senapen.
Utgå från detta grundrecept
- ca 50g bruna senapsfrön
- ca 50g gula senapsfrön
- 2-3 msk honung eller socker
- 1-2 msk ättika eller 2-4 msk vinäger
- 1 tsk salt
- 2dl vatten
- Krossa senapsfröna i till exempel en mortel, tillsätt lite vatten i taget efterhand tills du tycker att styrkan verkar ok. Använd mer av de bruna senapsfröna om du vill ha en starkare senap.
- Tillsätt honung eller socker, ättika och salt och fortsätt stöta eller pressa och röra om senapen tills blandningen är luftig och krämig.
- Tappa upp den på burk (ca 3dl) och låt mogna några dagar.